I väntan på nr 2...

Ja, det är väl i stort sett det vi gör här.... Väntar på att Accta ska göra nr 2 så man får se vad det är för konsistens... Idag har hon varken kräkts eller bajsat, så det är ju positivt... Hon började med att käka två mål med bara risavkok i morse och i förmiddags. På eftermiddagen och kvällen så har hon fått två mål med både risavkok och ris. Hon är väl inte jätteimponerad över smaken men det duger som bukfylla iaf...

Hon är även piggare idag, så vi tog en sväng förbi skogen när vi skulle fara och handla, så vovvarna fick springa lite. Vi var väl ute i 20 minuter kanske, och det var mkt uppskattat....

Hon äter fortfarande den där pastan var 8:e timme och jag ska väl antagligen fortsätta att ge det imorgon också... Har även börjat med penicillinkuren nu på kvällen. Hon fick ju en spruta med penicillin igår hos vetten, så jag tänkte att det var bäst att vänta till nu på kvällen med att ge henne första dosen. Vill ju inte att hon ska få för stor dos.

Känns lite konstigt att hon inte har bajsat på hela dagen, men antagligen så har hon väl inget att bajsa ut eftersom hon var på "toa" så många gånger igår + att hon inte åt något då heller. Antar väl att magen kommer igång i morgon igen då dagens risportioner ska ut...

Nåja, nog pratat om det.... Hon mår lite bättre och det är huvudsaken...
Själv har jag varit hemma från jobbet idag men jag mår betydligt bättre nu. Sandra gick in och tog min helg så jag ska jobba igen den åt henne nästa lördag.

Idag och imorgon är det tävlingar på klubben. Typiskt att man ska vara sjuk och inte kunna vara där och titta. Men jag har iaf fått lite rapporter om dagen. Peter och Piroll har tävlat elitspår idag med cert som resultat. Jättegrattis!!! Tror även att han vann, men det ska jag låta vara osagt.....
Egentligen så var det meningen att jag skulle ha varit med och hjälpt till imorgon på lägre spåret, men så blir ju inte fallet nu... Som tur var så hade dom hittat en ersättare åt mig.. Hade ju inte känts så bra om det hade blivit en massa trassel bara för att inte jag kunde vara där.

Pratade med pappa här nu på kvällen och det har hänt stora nyheter i lilla Henån. Tydligen så har det flytit i land en död kropp i småbåtshamnen.... Pappa hade varit en sväng till Uddevalla och när han kom hem till Henån så såg han att det var en massa poliser vid hamnen och att det var avspärrat, samt att det låg något på marken med en filt över sig... Läskigt..... Väl hemma hade han kollat på GT på nätet och jo då, det hade varit en död kvinna som tydligen hade legat i vattnet ett tag. Uscha, otäckt....

Herregud, säger jag bara...

.... vilken dag alltså....

Vaknade i morse med ännu mer värk i nacke och axlar och bestämde snabbt att det inte skulle bli något jobb för mig, och tur var väl det... Märkte ganska fort att det började bubbla i magen och Ohh ja, här var det magsjuka på G.... Och inte var det nog med det heller..... Accta hade både bajsat och kräkts i buren på morgonen och det fortsatte hon med hela förmiddagen... Gjorde inget annat än torka spyor, släppa ut Accta i trägården så hon fick bajsa och själv kuta på toaletten stup i kvarten...

Dagen flöt på i ovan nämnda anda tills jag tyckte att Acctas "bajs" eller skitvatten kanske man ska kalla det, ändrade färg. Gick ut och tittade och jo, det var blod i.... Inte bra, och med tanke på att hon var trött och slö så ringde jag till vetten och dom tyckte att jag skulle komma in med henne....

Ok, tänkte jag.... Hur fasen ska jag göra nu då... Åsa var på jobbet så hon kunde inte följa med och jag kunde inte åka ensam eftersom jag knappt kan röra axlar och nacke.... Och skulle min mage fixa att köra fram och tillbaka till Vännas....? Jag ringde Sandra på jobbet, hon slutade kl 14 och trots megaförkylning så följde hon med mig...... Ytterligare än en gång, tusen tack Sandra...

Väl framme hos vetten så fick Accta komma in bakvägen ifall det är något smittsamt hon har.... Vetten kände igenom henne på magen och tyckte att hon var mjuk och fin. Antagligen så är det inget som sitter fast i tarmarna... Han sa även att om det är något som sitter fast i magsäcken så borde hon inte ha rännskita utan bara kräkas, så antagligen är det grönt där med. För säkerhetsskull fick hon äta/dricka kontrastvätska för om hon inte blir bättre över natten så får dom röntga henne i morgon. Tyvärr kräktes hon upp en del av den i bilen på väg hem, men förhoppningsvis så finns det lite kvar... Hon har även fått en kortisonspruta som ska göra henne lite törstig + att det är bra om det är en blödning i tarmen hon har. Hon fick även två andra sprutor, en med penicillin och en med antikräkmedel. Fick med mig en pasta som hon ska äta var 8:e timma som är uppstoppande + att hon ska äta penicillin i 5 dagar som ska ta kål på bakterierna i magen. Vetten tror nämligen att hon har fått en rejäl magsjuka.. Hoppas att det är så, så det inte är något värre.

Det som känns bra den här gången hon är dålig i magen är ju att hon har lite mer "fett" på kroppen att ta av. Sist hon hade en sån här magsläng så var hon ju så smal, så smal redan innan...
Idag har hon fått svälta och förhoppningsvis kommer hon att få börja äta risavkok imorgon. Som sagt, är hon inte bättre i morgon och har slutat kräkas så blir det en ny tripp till veterinären för röntgen.

Nu på kvällen så hade hon en liten period av "pigghet"... Busade lite med en leksak innan hon sjönk ihop i en hög igen. Har även pytsat i henne Resorb (vätskeersättning) så att hon inte bara får i sig vatten utan även salter och mineraler. Kanske var det det som hon vart lite pigg av där ett tag.... Men just nu så nussar hon och mattes hjärta gör ont.. Vill ju att min lilla vovve ska må bra....

Om det nu är magsjuka hon har så hoppas jag verkligen att hon inte smittar Java, så det blir rundgång här....

Just nu så sitter jag här i en hög i soffan och försöker slappna av.... Inte lätt när man själv inte mår bra + att man är lite orolig för lilla Apan...

Kan även berätta för intresserade att jag klarade av resan både till och hem från Vännäs... Men utan toa hos vetten så hade det inte gått, kan jag säga.....

Har inte riktigt fått in snitsen...

Dessa jäkla ögonsalvorna.... Jag får verkligen inte in snitsen. Tanken är ju att man ska lägga en sträng salva i nederkanten på ögat, liksom innanför det undre ögonlocket... Ja, det kan jag ju säga att det lyckas inte jag med. Just nu får dom salvan som ögondroppar för det är enda sättet för mig att få in det i ögat överhuvudtaget... Men jag antar att det egentligen inte har någon betydelse för huvudsaken är väl att det kommer in i ögat.. Nåja, tydligen verkar Åsa ha fått in snitsen så jag ska nog låta henne göra det ikväll och kolla hur hon gör...

Hade månadsmöte idag på jobbet och det gick riktigt bra. Vi hann till och med ha en genomgång i skyddet... Eftersom man inte håller på med det själv (ännu) så är det inte lätt att hålla kolla på alla ärmar som finns och vilken ärm man ska använda till vilken hund och till vilket tillfälle. Snurrigt säger jag bara... Men skam den som ger sig... En vacker dag faller allt på plats...

Gick en lång och härlig promenad med vovvarna idag i underbart höstväder.... Har även hunnit med att träna lite lydnad med Accta också... Idag gick hon så där himla fint... Helt tyst men något okoncentrerad... Har börjat gå in på lydnadsplan med en plan A och en plan B... Plan A är det som jag vill träna, men om hon skulle spinna loss så tar jag till plan B = fokusträning... Känns bra att ha en back up-plan och det gör att jag känner mig 100% säker på hur jag ska lägga upp träningen... Nu ska här drillas.... ;o)

Nacken känns lite bättre idag, antagligen tack vare all massage som jag har fått dom senaste dagarna + att jag har använt nackragen när det har känts som jobbigast.

Dagens bus: Bita sönder "Första hjälpen-väskan" till hundarna som har hängt på buren i bilen. Ehh, nu hänger den inte där längre..... *suck*

Bakterieodling och nackrage...

Idag har vovvarna haft en lugn dag. På morgonen var de frukost och umgänge med Linn som gällde. Gud vad Java är snäll med henne, ja, Accta också faktiskt. Hon är inte alls lika intensiv och påflugen längre.

Sen packade vi in oss i bilen och satte fart mot veterinären. Vi har ju anat att ögoninflammationen har kommit tillbaka och visst är fallet så. Fick ta upp båda vovvarna på bordet (dock inte samtidigt) och stora lampan kom fram... Vetten tittade länge och väl och det såg både rött och inflammerat ut. Han bestämde sig för att ta en odling på Java som är den av dom som har mest grönt gisch i ögonen. Det tog ett bra tag innan vi fick förklarat för Java att han inte skulle döda henne med topsen utan bara peta lite i ögat.... Men det är klart, har man ont någonstans så vill man ju inte att någon ska vara där och pilla... Odlingen blev tagen till slut och vi får förhoppningsvis svar på fredag eller måndag nästa vecka. Men vi satte in en annan medicinen så länge, just nu minns jag inte vad den heter, men det är inte samma som förra gången. Denna är lite starkare och har ett lite bredare spektra på att döda bakterier. Skulle det nu vara så att odlingen visar att det är någon annan baskelusk så ska vi bara byta medicin. Den vi har fått nu är inga droppar utan en salva som ska läggas i ögat. Den är tydligen lite mer lättflytande än vad dropparna är och Åsa har gett dom första dosen idag på förmiddagen. Det hade gått bra och jag hoppas att det kommer att vara lite lättare att ge Java den här medicinen än den förra. Då hade vi "slagsmål" varje gång.

När vi var på apoteket så passade jag även på att inhandla en nackrage till mig själv. Har haft på mig den till och från under dagen, och gud vilken befrielse. Känner att jag kan slappna av i mina stackars muskler när den är på. Men jag måste säga att det känns lite bättre idag iaf än vad det gjorde igår. Förhoppningsvis är det på rätt väg. Har även fått massage både på jobbet och hemma och det gör fantastiskt mkt.

Nu på kvällen har vi haft besök av Malin och hennes nya flickvän Liza. En jättemysig tjej och jag tror att Malin har gjort ett riktigt kap där. :o)

Sitter nu och väntar på att få reda på utröstningsresultatet på Idol. Efter det så är det sängen som gäller. Ska köra Åsa på jobbet imorgon bitti och själv ska jag vara på mitt jobb kl 8:00. Då ska vi ha månadsmöte.

Natti, natti!!!

Aj, aj, aj som satan.....

Man undrar ju fan vad som händer alltså... Vaknade i natt av att jag inte kunde röra mig i sängen.... Hade så satans ont i nacken att jag faktiskt trodde att jag skulle svimma. På något underligt sätt lyckades jag somna om och hoppades på att det skulle kännas bättre på morgonen.... Så fan heller.... Tog mig nästan inte ur sängen över huvudtaget.... Här snackar vi nackspärr.... Tvingade Åsa att massera mig i 20 minuter för att jag överhuvudtaget skulle fixa dagen.... Kändes lite bättre då faktiskt... Då kunde jag åtminstone röra huvudet lite aningens iaf. Gick en promenad med vovvsen och kände hur jag vart stelare och stelare.... Snabbt hem och in i en varm dusch och oj, vilken lättnad. Då mjuknade det lite.... Men duschen tog betydligt längre tid än vanligt, höll på att att knappt få ur schampot ur håret eftersom jag inte kunde röra nacken.... Kontentan av det vart att jag kom försent till jobbet... Hmm... Har inte sysslat med någon tillverkning idag av förklarliga skäl, utan bara tagit hand om kunder och hållt på med fakturering.... Som tur är har man en snäll kollega som har masserat mig med jämna mellanrum.... Tack Sandra!!!

Har även fått massage nu när jag kom hem från jobbet.... Men nu känns det som om det håller på att stelna till igen.. Vad fasen gör man.....? Har aldrig haft nackspärr förut.... Någon som har något tips??? Vet att man ska hålla sig varm och försöka att röra sig så ostelt man kan, men det är fasen inte lätt alltså..... Kanske får hysta in mig i bastun i morgon efter jobbet om det inte känns bättre....

Och lydnaden då..... Jag som skulle träna lydnad, men det går ju inte nu..... Kan ju knappt titta på hunden utan att skrika... Ja, hon får väl vila lite till..... Förhoppningsvis ska det väl gå imorgon... Vi hoppas på det....

Imorgon ska vi till veterinären igen.... Ögoninflammationen är tillbaka och vi måste ta en odling eftersom den andra medicinen tydligen inte har hjälpt.... Hoppas bara att det inte gör ont, för Java har nog ont så det räcker.. Även denna gång är det hon som är värst drabbad..... Mkt grönt gisch.... Accta har även lite hon med, men hon är mest bara röd.....

Sen har vi även haft en smärre översvämning i badrummet... När Åsa duschade igår upptäckte hon att det var helt kätt i avloppet under badkaret.... Hon har försökt att få till det idag, men det går inte... Som tur är kommer Inger och Kenneth till oss om några dagar och dom skulle ta med sig ett rensband så vi får hål på proppen, om man säger så.. :o)

Nä, nu klarar jag inte att sitta i den här ställningen längre..... Kanske ska försöka få frugan att massera mig lite till....

Gjort illa mig idag...

Idag har det varit en lugn och skön dag. Somnade som en gris igår kväll strax efter tio med en megatrött liten Accta brevid mig i sängen. Vaknade inte ens när Åsa kom och lade sig och stoppade in Accta i buren. DÅ sover man hårt, för det hörs när Åsa håller på att slamra med en burdörr i mörkret kan jag lova. ;o)
Vi hade bestämt att vi skulle fara ut och spåra och köra lite lydnad, men vi hann bara med spåret. Vi kom iväg så sent och sen skulle ju Åsa hem och göra sig iordning för sitt nattpass på jobbet.

Spåret lades vid infarten till Gunnismark och båda fick vart sitt "Jannespår"... Medans dom låg till sig så gick vi en jättehärlig promenad efter skoterleden. Åsa hade på sig stegräknaren och när vi kom tillbaka till bilen så hade vi knatat på i 6 kilometer. Härligt!!!

Accta fick gå sitt spår och hon var mkt illerlik idag med. Något slarvig i vissa partier av spåret, men helt klart med beröm godkänt. Tror att hon fick ca 12 apporter i spåret och hon hade med sig alla hem. Jackpot!!!! Men oj, vad trött hon var på slutet. Vid näst sista apporten så orkade hon nästan inte leka. Hon la sig ner brevid mig och sa: "vi kan väl ligga här och titta på denna underbara apport en liten stund"... Sötnos!!!! Så då hade vi en liten gosstund medans vi beundrade den fina apporten. Det bara lös i ögonen på lilla Accta.... :o)

Efter Acctas spår så var vi så hungriga att vi bestämde att vi skulle fara och käka nått innan Java fick gå sitt spår. Det är ju bara bra att det fick ligga till sig länge. Vi for in till pizzerian och käkade en kebabtallrik och for sen tillbaka till spårmarkerna. Då hade Javas spår legat lite över 3 timmar...
Det var en något överladdad Java som kom ut ur bilen, men hon fick minsann gå lös hela vägen fram till spårstarten och först där fick hon på sig selen och linan. Duktig kicka!!!! Men spåret var ingen höjdare idag. Eller jo, bitvis var det riktigt bra faktiskt, näsan i backen och hon var aktiv i sitt sökande av apporterna. Hela vovven vibrererade av förväntan när hon hittat apporten... Men stora delar av spåret så var hon tillbaka till sitt gamla jag, hög nos och mkt flax fram och tillbaka. Skulle gissa att hon gick över ca 3-4 apporter, så vi fick en hel del huvudbry. Tanken med att det skulle ligga så länge var ju att det skulle krympa ihop så mkt att hon skulle bli tvungen att vara mer noggran, men inte då.... Ja, vi får jobba på så får vi se vart det leder.

Lydnad vart det som sagt inget av för vi hann inte... Men vi får väl köra lite lydnad i morgon istället. Inte hela världen.... Men det hade varit roligt att fortsätta med helgens lydnadsarbete. Tror att jag ska smyga in lite lydnad under promenaden imorgon.

Sen har jag gjort illa mig så jäklans mkt idag.... Fick säga till liten Apa i början av promenaden för att hon inte lyssnade. Tog tag i henne i kindpåsarna och då vek sig min ena nagel bakåt...... Långt ner dessutom... Tyckte att jag var duktig som inte skrek som en gris.... Blodet det strömmade och först vågade jag inte kolla för det kändes som om hela nageln hade farit av. Men riktigt så illa var det inte. Nageln hade vikit sig bakåt ungefär halvvägs ner och det var väl därför som det blödde så mkt. Den hade ju släppt från köttet en bit.... Men nu känns det lite bättre och gör inte lika ont... Men fasen den som råkar röra det fingret säger jag bara..... Aj, aj, aj....

Nu är det natten och vi ska bara klippa lite klor, sen ska vi sova.....

Varför går helger så fort???

Ytterligare en helt underbar träningshelg till ända.... På lördagsmorgonen så rullade Lisa och Jan Gyllensten in i lilla Sävar för att spendera helgen med oss. Tanken var att träna lite hund och att umgås och ha mysigt... Vi lyckades med båda dessa planer.

Lördagen började med inkvartering i vårt gästrum och lite surr innan vi for iväg till skogen för att spåra. La ett liknade spår till Accta som jag gjort dom senaste gångerna och gud vad bra det är att ha någon annan som går med i spåret. Man blir ju lite hemmablind, både frugan och jag. Fick en massa tips om hur jag ska göra för att få ner Acctas näsa ännu mer i spåret och få henne att spåra närmare spårkärnan. Detta skulle jag testa på söndagen. Självklart fick även Java, Fedra och Arro var sitt spår.

Efter skogsarbetet for vi in på ICA för att inhandla god mat till kvällen. Vi bestämde att det skulle bli tacos, eller rättare sagt, det var ett önskemål från Janne. Dom vart ju bjudna på tacos förra helgen när dom var här, så det hade tydligen gett mersmak... :o) Så tacos fick det bli och så vin till det då.... Efter middagen så satt vi uppe till "miss i nassen" och pratade... Mkt hundsnack men även annat också.....

Idag har vi verkligen utnyttjat dagen till träning. Efter frukost med gott italienskt lantbröd så gick jag upp på övervåningen och tränade lite skall med Accta samtidigt som Åsa, Janne och Lisa skulle försöka sig på att få Java att skälla. Det är många som har försökt att hjälpa oss med detta men ingen som har lyckats. Om inte Janne skulle få henne att skälla så skulle väl ingen få det, resonerade jag.... Som sagt, jag var inte med, men jag vet att det var både en dammsugare och en kampleksak inblandad, och ja, dom fick fram några skall.... ÄNTLIGEN!!! Så nu är det väl bara att bygga vidare på detta...

Efter denna lyckade övning så for vi vidare till ett industriområde för att fixa till Javas markering i söket som har strulat det sista..... Och efter denna övning så markerade Java som aldrig förr.... :o) Härligt!!! Tänk att hundträning kan vara så satans enkel och så förbannat svår att komma på själv.... Man är ju korkad.....

Nu var det dags att spåra.... Vi for till sandtaget och la spår och undertiden som dom låg till sig så körde vi lite intervall träning på vovvsen. Först fick Fedra och Arro sig en omgång tillsammans, sen tog jag ut Accta så att hon skulle få hälsa på Fedra.... Fedra som är så himla snäll mot andra hundar upptäckte att det var en kaxig liten skit hon fick att göra med. Så kontentan av det var att Accta hamnade på rygg i sanden med en Fedra som stod över och läste lusen av henne.... (på ett snällt och bestämt sätt) Efter detta "hemska" gick vi en koppelpromenad tillsammans och Accta gick snällt och lydigt kloss intill Fedra och det verkade Fedra nöjd med.... :o)

Sen var det Javas tur att få sig lite intervallträning. Jobbigt att springa i lös sand, sa hon... ;o)

Spåren gick kanon och både Accta och Java var som små illrar i spåren och markerade apporter som aldrig förr... Jättekul!!!!!! Så himla roligt att se en förändring direkt när man har lagt om träningen lite.

For sedan till idrottsplatsen för att avsluta träningsdagen med lydnad. Java först ut och här var det koncentration och en höjning av kravställning som gällde. Och oj, vilken förvandling. Åsa var så glad efteråt att hon var nära att börja grina.... Mmmm, försätter dom så här så lär inte lägre spår vara någon big deal.... :o)

När det vart Acctas tur så fick jag ut en helt övertaggad liten tonåring som trodde att hon visste precis vad som skulle hända.... Så henne tog vi ner på jorden och så vart det bara koncentration och höjd kravställning även på denna lilla dam...... Behöver jag säga att hon har sovit hela kvällen??? ;o) Jobbigt när hjärncellerna måste jobba...

Så som ni förstår så har vi haft en helt underbar helg med det bästa sällskap man kan ha. Vi avslutade dagen med att fara på Great Eastern och käka.... Mumsich.....

Just ja, det har jag ju glömt att berätta.... I går vart måttet rågat för Java.... Accta åkte på sig en rejäl kyss i köket av henne.... Hon var som en mygga på henne och bet och slet och till slut såg Java rött.... "Du är bara en liten skit och du ska hålla dig jävligt passiv", sa hon, och det slutade med en vilt tjutande Accta med en litet jack i nosen.... Sen var det fjäsk på hög nivå i några minuter för en Java som såg mkt nöjd ut....

Av misstag har även Java och Arro fått träffas... Lisa råkade släppa ut honom ur gästrummet när Java var i hallen.... Inget som var planerat direkt.... Dom nosade på varandra och sen fick Arro gå in i gästrummet igen.... Inget mer med det....

Nu sitter vi här i soffan, mätta och belåtna och med en massa ny kunskap och tänkeställningar..... För mig har det gått upp en hel del ljus angående mitt sätt att träna lydnad på plan kontra vardagslydnad..... Tack Janne för alla kloka ord!!!!

Och sist, men inte minst..... Grattis Ulrika och Fröjda till uppflyttet ur appellen!!!!!!

Nu ska jag sitta här och jäsa en liten stund till och sen är det sängen som gäller... Är ledig imorgon med och då ska jag ta mig en riktig sovmorgon. Eftersom Åsa ska jobba natt imorgon så ska även hon sova en stund på förmiddagen, sen hade vi tänkt att fara ut och träna lite och använda våran nya kunskap. Får se om det går lika bra när vi inte är under Jannes vakande öga....

Trött som en örn...

Och appropå fåglar..... Idag har det hänt något skumt på tomten.... Kom hem som vanligt på lunchen för att hämta med mig vovvarna till jobbet. Hämtade ut dom från hundrummet och tänkte att dom kanske skulle få kissa innan vi for. Går fram till altandörren för att släppta ut jyckarna och precis innan jag öppnar dörren så tittar jag ut och vad får jag se där????? En död fågel liggandes på rygg precis utanför dörren.... Och det var ingen liten fågel heller.... Har ingen aning om vad det är för något men den är lite större än en skogsduva..... Båda hundarna fick syn på den och fick världens flaskhalsar där dom stod och kikade på det konstiga som låg på deras altan... Jaha, vad göra nu då, tänkte jag... Gick in i köket och hämtade en ica-kasse som jag la den i. Vågade inte knyta ihop den för jag tänkte att om den nu hade flygit in i rutan eller nått, så kanske den inte var död utan bara avsvimmad. Och jag vill ju inte att den ska vakna upp i en ihopknuten plastpåse och kvävas till döds. Men den känns ganska otroligt att den skulle ha flygit in i våran ruta, för med tanke på storleken på fågeln så borde inte våran ruta vara hel vid det här laget. Ja, hur som helst så låg den kvar i påsen när jag kom hem från jobbet, så jag antar att den är död. Vad jag ska göra av den vet jag inte, men jag antar att jag återlämnar den till naturen i morgon. Stackars pippi...

Har sett idag att Accta haltar lite på framtassarna när hon går på asfalt. Har kikat på dom men jag ser inga sår eller sprickor... Blir lite orolig eftersom jag är "allergisk" mot hälta efter allt som var med Zelda och även med Java när hon var liten... Min sjuka fantasi skenar iväg och helt plötsligt så har hon armbågsfel i mitt huvud... Meeeeen, jag ska försöka att stoppa mina tankar och faktiskt tänka att hon bara är en sån hund som är lite känslig i trampdynorna. Så nu bestämmer vi oss för det och så får vi väl se. Ska undersöka lite i helgen... Testa att gå lite på asfalt och på gräs och se om det blir någon skillnad.

Nu ska jag försöka ta mig in till stan och hämta upp min fru som är på krogen med sin bästa vän. Hon ville ha skjuts hem och vill hon att jag ska hämta henne så får hon åka hem nu, för jag är som sagt, trött som en örn. Måste nana kudden snart...

Ha en trevlig helg på er!!!

Å nu är det torsdag...

Ja, efterspelen från gårdagen fortsätter men nu är det iaf offentligt så man kan gå ut med det här. Nästan hela styrelsen i Umeå brukshundklubb har ställt sina platser till förfogande. Det har varit mkt tjafs fram och tillbaka mellan vissa sektorer och styrelsen och det här blev resultatet. Ja, man kan ju säga vad man vill om det och jag har inte tänkt yttra några åsikter här.... Nu är det som det är och vi får hoppas att det ordnar till sig till det bästa.

Har varit en ganska vanlig dag igen. Promenad med vovvsen innan jobbet, sen jobba och sen hem och ut med vovvsen igen...
Har haft en säljare på jobbet hela dagen som har fixat med foderhyllorna + att vi har fått lite utbildning... Fakta är bra att ha... :o)
Vovvsen fick vara hemma en stund själva men jag for och hämtade dom på lunchen. Så dom sista fyra timmarna spenderade dom på jobbet. Accta tog sig ton mot en av vovvarna som kom in på jobbet idag. Det var en mkt uppkäftig liten mallevalp på 5 månader som skällde ut henne efter noter och hon var inte sen att svara.... ;o) Jag och mallens husse stod och funderade på vad dom sa till varandra egentligen..... Det lät faktiskt ganska roligt, den ena voffade och den andra svarade med ett voff, och så höll det på... Java satt i bakgrunden och såg ut att tänka: ja, ja, gaffla på ni, snorungar".... Något uttråkad av konversationen... ;o)

Kvällen har ägnats åt slappande i soffan framför Idol.... Älskar verkligen det programmet....

Men nu är det dags att packa ihop för kvällen... Imorgon är det fredag och full fart mot helgen. Skulle tro att det blir en del hundträning den här helgen också. Kennelmamma Lisa och Janne kommer att vara här och mysa med oss. Ska bli härligt att få ta hand om dom en hel helg.

Nåja, natti natti!!

En ovanlig onsdag...

Ja, herregud säger jag bara. Mer kan jag nog inte säga här..... Bäst att inte uttala sig om vissa saker offentligt, för det vill jag inte ta konsekvenserna av. Men jag kan nog säga så här, fortsättning lär följa......

Skingrar tankarna med det här istället:

Hundägande en livslång sjukdom..

Efter en lång tids forskning har man nu kommit fram till att hundägandet är en form av sjukdom...

Sjukdomsförloppet är oftast väldigt snabbt & något botemedel har man ännu inte hittat... Det finns många kännetecken, en del av dom kan du läsa här...


Hundägandet på latin = hundus idiotus är en sjukdom med långdraget förlopp.. Den kan drabba alla, oavsett kön, ålder, eller tidigare status i samhället.. Tendenser tyder på att den i vissa fall är ärftlig..

Långtidsstudier har visat att tillfrisknandeprocenten är så gott som obefintlig....


Första symtomen är oftast en önskan efter en egen hund, många gånger med diffus bakgrund.. Sjukdomen slår ut på allvar när patienten skaffar egen hund..  Då ses de ute i vilket väder som helst, t o m i hagel & drivis, under bästa sändningstid i TV, vandrande omkring på gatorna likt zombies med sina hundar..  Ett annat symtom som är väldigt vanligt är att personen ses springa omkring ensam i skogen med ett tomt koppel, samt med en ansiktsfärg växlande från högröd till blåaktig nyans, vilt skrikande: KOOOOOOOM  HIIIIIIIIT......!!!


Erfarenheter säger att man inte bör försöka få kontakt med den något hysteriska hundägaren, då detta är helt meningslöst i lägen som ovan beskrivits.. Annars ses hundägaren oftast stående i gatukorsningar & på trottoarer i nära samspråk med andra hundägare, trots att de bevisligen aldrig träffats tidigare eller presenterats..


Till högtidsdagar köpes oftast ben, morötter & hamburgare i plast (med inbyggd pip) för att slås in i vackert omslagspapper & under stort hemlighetsmakeri sparas till ex, jul..

Då tas paketen fram under högtidliga former för att förtäras till en, begripligt nog, oförstående hund.. Stor tid & möda läggs alltså ofta ner på presenter vid jul & vid hundens födelsedag, & ev namnsdag...


I ett senare stadium ändras sjukdomen till att omfatta sömnsvårigheter samt en mer lättsinnlig inställning till pengar.. Tidigt på mornarna, företrädelsevis lördags & söndagsmorgnar ses de packa sina bilar fulla med matsäck, extra kaffetermos, ryggsäckar, små hopfällbara tält stolar,
hundfilt, hund/ar, sömniga ungar samt en (ibland) motsträvig livspartner...


Efter varierande antal timmars bilkörning tillbringas ofta dagen enligt följande:

sittandes på de medtagna stolarna eller intensivt tränandes med sin hund.. -Därefter, ses dom ensam på en gräs el grusplan, utföra dom mest konstiga sakerna med sin hund, påhejade av andra hundägare...

Det finns även andra allvarlig symtom, som tex när patienten ses springande omkring i skog & mark med ett långt snöre mellan sig & hunden (vilket verkar som ett bättre sätt än att springa med ett tomt koppel)   Om hunden någon gång stannar vid en pinne kan stor glädje & tillfredställelse ses hos patienten...


BEHANDLING
När ovan beskrivna symtom känns igen finns det ingen tvekan om att sjukdomen fått sitt fäste & behandling kan vara resultatlös... För största möjliga chans att bota en person som drabbats av hundägande bör samtalsterapi sättas in redan vid första symtomet..

Omyndighetsförklarande är inte att rekommendera trots att det varit vanligt fram till våra dagar.......


Å nu, en vanlig tisdag...

När klockan ringde i morse trodde jag inte att det var sant... Såååååå trööööött, fick nästan inte upp ögonen... Och det i sin tur ledde till att jag somnade om och sov en kvart extra.... Skööööönt.... Även om det bara var en kvart så kände jag att jag behövde det.

Gav hundarna mat och väckte sedan en pömsig fruga. Vi skulle ju ut i skogen och spåra. For till ett nytt ställe strax innan Johannisfors. Trevlig spårmark om det inte vore för att det var så jäklans blött.... Accta fick ett spår på ca 300 meter med bara en slutapport. Själv tyckte jag att spåret var lite vimsigt, men det kan ju bero på att jag var tvungen att totalt fokusera på hur jag själv gick och hade ingen möjlighet att kolla in vad Accta gjorde. Hoppade mellan alla små sjöar och pinnar på snyggaste sätt!!! :o) Åsa som gick med bakom hade heller ingen möjlighet att kolla in Acctas spår, för hon hade fullt upp med att plocka ner snitslarna som jag satt upp och sen att ta sig torrskodd och helskinnad tillbaka ut till vägen... Detta kanske säger liiiite om hur spårmarken var.... Men Accta tog sig iaf från början till slut på ett galant sätt. Hann se en av vinklarna och den var helt klockren.... Resten av vinklarna såg jag inte, märkte dom knappt, men vinklat måste vi ju gjort eftersom hon spårade till sin lilla slut grej som bestod av en piphöna... Trodde att hon skulle bli skitglad och förvånad över att hitta en så rolig grej i spåret, men jag måste nog säga att hon blir gladare av att hitta en vanlig spårapport... Fråga mig inte varför.... Kanske att det beror på att jag blir skitglad när hon hittar en pinne och tar det lite lugnare när det är en leksak i spåret.... Ja ja, petitesser....

Java fick sig ju också ett spår och jag tyckte att hon gick det riktigt fint.. Hon hade ett stort tapp som hon jobbade bra i och tog sig tillbaka till spåret på ett samlat sätt... Kanonfint... I vissa delar av spåret så var hon lite hög med nosen, kan bero på vinden. Det blåste på ganska ordentligt... Serpentinerna som Åsa hade gjort slarvade hon jättemycket med, men även där kan vinden ha spelat henne ett spratt. Antagligen så hade dom blåst ihop lite. Hon hade med sig alla apporter hem förutom två och vad ska man säga om det, olycksfall i arbetet kanske... :o) Tror nog inte att man ska lägga så stor vikt vid det eftersom hon aktivt letar efter apporten i spåret. Dessa två gick hon helt enkelt förbi och jag tror att hon gick i fel sida om vinden vilket gjorde att hon aldrig kände dom i nosen. Får väl se hur det ser ut i nästa spår.

På jobbet har det varit som vanligt, ganska mkt att göra, men det är betydligt lugnare nu den här veckan än var det var förra veckan. Då var jag rätt stressad kan jag erkänna. Men nu känns det som om vi har kommit ikapp lite.

Efter jobbet så tog jag med mig vovvarna ut i skogen en liten stund så dom fick kuta av sig och jag fick lite frisk luft. Känns skönt att avsluta arbetsdagen så. Nu kommer mörkret väldigt fort på kvällarna, så det blir reflexer på vovvar och på matte. Snart måste man nog börja ta med pannlampan också.

Hittade ett litet personlighetstest på nätet som jag gjorde, resultatet ser ni här nere. Ni som känner mig får väl avgöra om det stämmer eller inte.. Själv tycker jag nog att det stämmer in ganska så bra faktiskt.

SÅDAN ÄR DU:

Du finner din energi i den inre världen och gillar att tänka på saker (utan att nödvändigtvis tala om dem). Du anstränger dig att förstå andra människor.

Du gillar att ha struktur och ordning i ditt liv. Du använder troligtvis din kalender flitigt för att hålla koll på de saker du skall komma ihåg. Du fattar snabbt beslut - även när det gäller din värdering av andra människor. Därför kan din omgivning uppfatta dig som lite dominant emellanåt.

Du är detaljorienterad och sannolikt en praktisk person, som är intresserad av att ta reda på HUR saker fungerar. Du är resultatinriktad och vill helst göra saker på det sätt du är van att göra dem på.

Du tänker logisk och värdesätter problemlösning där du får använda huvudet. Du är en ärlig och renhjärtad person, som bedömer andra människor utifrån samma värderingar som du bedömer dig själv.


En vanlig måndag bara...

Idag har det just inte hänt nått särskilt... Jobbat hela dagen... Var ut med vovvarna i spöregn (och då snackar vi verkligen spöregn) innan jag for till jobbet.... Accta har börja vänja sig nu vid att det kan komma något blött uppifrån. Hon liknar ingen bordercollie längre utan kan gå som en riktig schäfer, trots att det regnar... ;o)

Men något konstigt är det.... Accta har varit som en ängel hela helgen nu när "mormor Eva" har varit här, men så fort hon klev utanför dörren igår så vart hon sitt vanliga, busiga jag... Och vi har till och med vittne på det... Susa var kvar och såg förvandlingen..... *skaka huvve* Jag lär väl aldrig förstå mig på denna hund.... :o)

På allmän begäran så får jag väl skriva om vad det var för överraskning som väntade när Lisa och Janne klev innanför dörren i fredags.... (Blir du nöjd då, Jaana??? ;o) )
Jo, så här var det.... När Lisa berättade att dom skulle kika in på vägen till Boden så sa hon: "Visst får man lite vin då??"
Hmm, tänkte vi, vill hon ha ett riktigt välkomnande så ska hon få det..... Hi hi hi hi.....
På jobbet så har vi små "Ellingar" (dom som inte vet vem Elling är får ringa mig så jag får förklara i telefon, blir alldeles för långt här annars) så vi köpte ju naturligtvis en sådan. På vår ytterdörr satte vi upp en stor skylt där det stod: "Välkomna in på mat och vin" och så satte vi fast Ellingkopian där (eller Chong, som han numer heter). Innanför i en mörk hall stod alla vi som var där och ropade välkomna när dom öppnade.... Vi smällde upp en champagneflaska som hon fick dricka ur och hon fick även en liten silverbricka med ett glas rödvin, choklad och brevid det så hade vi lagt en liten blomsterkvist.......
Allt detta välkomnande och inte ens ett tack fick vi!!! ;o) "Gud, vad knäppa ni är", sa hon!!! Ha ha ha... Ja, vi Raskaboare är väl lite knäppa..... :o)
Vad fick Janne då, undrar ni säkert... Ja, förutom att han också fick smaska choklad så fick han sin favoritdryck, coca-cola..... Han körde juh.... :o)

Nåja, tillbaka till dagen idag.... Efter jobbet for vi ut en sväng i skogen och luftade dom små och även oss själva.... Dom sprang som tossingar... Eller dom och dom, Accta sprang som en tosse....... Sen var det kloklippning för hela slanten.....

Dagens bus: Springa och dra ut strumpor från tvättkorgen och sen ligga och suga på dom tills mamma (som har varit hundvakt idag) hittade henne... Hon la tillbaka dom i tvättkorgen... Accta väntade några sekunder och gick sen och gjorde om detta buset..... Det pågick ett bra tag tills min mamma tröttnade och sa till henne ordentligt.... Då bytte hon taktik och började göra samma sak med skorna istället... Här fick min mamma nog och stängde dörren ut till hallen och tvättstugan.... Så var det roliga slut..... :o)

Lilla Raskabohelgen slut...

Fy fasen vad tiden går fort när man har roligt.... Folket kom och swisch/swusch så var det dags för dom att åka hem igen... Tråååååååkigt......

Men först, innan jag berättar om helgen så måste jag ju få berätta om torsdagens bus som inträffade några minuter efter att jag hade uppdaterat bloggen: Jag gick på toa, var borta i ca 20 sekunder och Accta hann på den tiden dra ut kontakten till tv:n och bita hål i datasladden..... Tröööötta mig något......

Nåja, tillbaka till helgen..... Tyvärr vart det ganska mkt bortfall av folk av olika anledningar. Lite synd, men vissa saker kan man ju inte hjälpa. Eva, dottern Malin och Indra rullade in på torsdagkvällen och dom skulle vara hundvakt åt oss när vi jobbade på fredagen. Åsa jobbade dock bara till 12 och jag till 14, härligt korta dagar.... :o)

Fredagen bestod av att handla till kvällens tacoätande och promenad med vovvar i regn. På kvällen rullade Susa och Freia in och sist men inte minst så kom även kennelmamman och Janne, som fick sig en liten överraskning innanför dörren.... ;o) Hi hi hi.... Dock skulle dom sistnämnda bara stanna över lite tacos och vin eftersom dom skulle vidare upp till Boden för att döma en tvådagars MT...
Kvällen var jättetrevlig och det vart många goa skratt.... :o)

Lördag morgon for Susa iväg för ett slutprov med räddningshundarna och Eva, Åsa och jag for ut i spårskogen. Höll till utmed Bullmarksvägen. Medans spåren låg till sig for vi in till mitt jobb och köpte lite vovvesaker. Accta fick ett 300 meters långt spår i lätt terräng med bara en slutapport som hon spårade kanonbra. Spåret hade legat i ca 1½ timme.

Efter alla vovvar hade spårat sammanstrålade vi med Susa och for hem till oss och åt lunch. Sen var det dags för ett sökpass. Vi åkte till Johannisfors och vallade upp en 150 meter lång ruta, en rolig ruta faktiskt med en massa stenar och roliga legor i. För Javas del låg fokus på att försöka komma på varför hennes markeringar har strulat det senaste och få till dom igen. Ingen lätt sak.... Vi kliade oss i huvudet mkt....
Dagens figg: Eva, som helhjärtat går in för att ge hundarna kanonbelöningar genom att kräla omkring bland mossa och lingonris med glasögon på svaj och tappade mössor... Eller är det bara klumpighet???? ;o)
Accta fick sig ett nytt spår, denna gång ett lika långt men i betydligt svårare terräng och med terrängskifte. 1+slut. Även denna gång spårade hon kanon, faktiskt ännu bättre än det tidigare på dagen. Matte var kanonnöjd!!!
Kvällen avslutades med samkväm hemma hos oss.

Dagen idag har bestått av sök, spår och lydnad. Samma sökruta som igår..... Även denna dag får nog Eva priset som bästa figgen....Hi hi hi... Av samma anledning som gårdagen..... :o)
Accta fick sig ett lite kortare spår idag, men det var jäkligt svår terräng... Kan säga som så, trots snitsling så var matte helt borta.... Tur att Accta hade bättre koll, annars hade vi nog inte hittat ut till vägen igen. ;o) Hon skötte sig återigen kanon och matte är så nöjd, så nöjd.
Efter avklarat skogsarbete för alla hundar så for vi till idrottsplatsen för lite lydnad. Freia var först ut där apportering och fritt följ stod på schemat.
För Indra vart det en mkt kort träning pga en matte som inte riktigt var i fas. Men det är rätt Eva, man ska inte forsätta träningen om man inte känner att man är på G själv. Vovven känner det och det blir bara pannkaka....
Java fick träna koncentration, fritt följ och kongsläpparövningen.... Gick mkt bra!!!
Accta och jag tränade koncentration, ligg, sitt/stanna kvar, ingångar och allmän lek.... Kuligt, sa hon!!!!

Efter en god middag var det dags för våra gäster att bege sig av hemåt. Tråkigt men sant.... En sak är så säker, detta kommer vi att göra fler gånger och då hoppas vi på att betydligt fler Raskaboare kommer...... :o)

Det har även tävlats i helgen. Eva och Ecco har gjort sin debut i elitsök, och vilken debut sen....... Vinst och cert!!!!! Stort grattis!!!

Höll nästan på att glömma dagens bus: Dra in Javas koppel i bilburen MEN UTAN att bita sönder det.... Kanske kom jag tillbaka till bilen vid rätt tillfälle.... Skulle tro det.... ;o)

Uppehåll...

Jag har haft ett litet upphåll i bloggandet, inget planerat utan det bara blev så. Har haft så himskans mkt annat att göra och på kvällarna när jag i vanliga fall brukar blogga så har jag varit så trött att jag har stupat i säng...

Vad har jag sysslat med det senaste då??? Ja, inget särskilt faktiskt.... Har mest stökat på här hemma. Förberett inför hösten ute i trädgården och bara pysslat på inne. Mamma har även varit här några dagar men hon kommer att åka hem idag. Frugan har tillbringat några dagar i Skellefteå på fackutbildning, vilket Java har tyckt varit tråkigt. 

Hundarna har fått finna sig i att bara ströva på med promenader i skogen. Det har inte hunnit bli någon träning, men det ska vi ändra på i helgen. Då ska vi ha en liten Raskaboträff, men som det ser ut nu så blir vi nog inte så många. Vi har fått några återbud pga sjukdom... Tråkigt, men men, dom som väl kommer räcker gott och väl, vi kommer att ha sååååå trevligt!!!

Redan ikväll kommer Eva och Acctas mamma Indra..... Ska bli så kul att få träffa dom, sist var ju under kennellägret i somras....

Funderade på att införa något som heter dagens bus här på bloggen.... Nu är det ju faktiskt inte riktigt varje dag som Accta hittar på något bus, men nästan... Idag har hon ännu inte hunnit busa till det, men jag har ett bus från igår.

Gårdagens bus: Smyga ut i hallen och tugga upp hörnet på hallmattan och sprida bitarna som hon tuggat lös i hela hallen. Sedan så spyr man upp resten som hamnat i magen.

Hmmm.... Får köpa en ny hallmatta, men den här får nog ligga kvar ett tag tills den här busperioden har gått över. För det hoppas jag verkligen att den gör.

Nu ska jag fara ut i skogen med vovvarna och sen är det jobbet som gäller. Eftersom vi nu ska ha en träninghelg den här helgen så kommer det nog inte bli så mkt bloggande. Så nu önskar jag er alla en riktigt skön och trevlig hösthelg!!!

Snälla grannar...

Har spenderat hela eftermiddagen och kvällen åt att torka älglever och koka älghjärta... Till vovvarna alltså... ;o)

När jag kom hem från jobbet så ringde det på dörren, det var vår granne som berättade att dom skjutit en älg idag och undrade om vi ville ha levern och hjärtat.... Dom skulle inte ha det utan dom hade tagit rätt på det åt oss. Tyckte att det var jättegulligt att dom tänkte på sina grannar... :o) Vi tackade naturligtvis ja till erbjudandet, därav mina aktiviteter i kväll. Har fortfarande lever i kylen som ska torkas i morgon. Det tar ju sån himskans tid så jag får dela upp det på två dagar.
Levern är tänkt att vi ska ha som träningsgodis och hjärtat blir mer som något extra dom får någon gång när det ska vara lite mer festligt... :o)
När allt var klart så fick dom självklart var sitt smakprov. Hjärtat gjorde succé, kan jag säga.... Ögonen lyste som stjärnor och det var tydligen väldigt smarremums.

Har även hunnit med två promenader idag. En gick vi i morse innan jag for till jobbet och sen gick vi en när jag kom hem. Avslutade den sista med att köra lite lydnad med Accta medans Java snällt fick sitta och vänta i bilen. Idag funkade inte lydnaden riktigt som jag ville. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men det är något med sinnestämningen som inte känns ok. Om det är min eller Acctas, det vet jag inte.... Hmm.... Janne, HJÄLP!!! ;o) Ja, jag ska inte lägga så stor vikt vid det just nu, hade tänkt att köra ett till pass i morgon och se hur det känns. Sen ska vi ju ha en träningshelg med Raskabofolk här nästa helg och då lär man ju få en hel del synpunkter och tips.

Imorgon är jag ledig och hade tänkt att ha en sovmorgon. Skulle inte förvåna mig om jag vaknar kl 7, pigg som en lärka.. ;o)

Men nu ska jag försöka få med mig hundarna från köket och gå och lägga mig. Dom har legat där hela kvällen och vaktat alla godsaker som varit i ugnen och på spisen... ;o)

Dagens bus är:

.... sno ett paket pappersnäsdukar under kudden och riva sönder dom i så små bitar man kan, helst gärna svälja ett gäng också..... *suck* Man kan ju bara skratta åt eländet..... :o)

Hade stora planer på att träna lydnad idag innan jobbet, men dom planerna gick i stöpet när jag försov mig i morse. Hade ställt klockan på 7, men vaknade inte förns kvart i 8.. Ja ja, vad gör man... Får väl träna lite lydnad i morgon istället. Istället gick hela flocken på en härligt höstpromenad. Solen sken, det blåste lite och vinden bet lite i kinderna. Så som det ska vara när hösten är som bäst.... Vi utforskade ett nytt skoterspår idag och jisses vad det var lerigt på vissa ställen. Vovvarna såg ut som brunbjörnar när vi hade gått en bit, så på tillbakavägen vek vi in i skogen och tog oss förbi det värsta stället på det viset. Det är väldigt praktiskt med "korthåriga schäfrar", all skit glider av och då speciellt om dom får springa i blåbärsris eller liknande. Zelda, som var långhårig, hade alltid med sig ett halvt grustag in efter varje promenad, speciellt på dom lite mer smutsiga årstiderna. Saknar Zelda något så fruktansvärt, men det är väl det enda som jag inte saknar....

Efter en körig dag på jobbet så tog jag med mig vovvarna ut i skogen i en halvtimme... Jätteskönt att få lite frisk luft och gå av sig lite stress.

Men nu är det dags att gå och sova, ska ju jobba imorgon med... 6:e dagen i följd....

Natti!!!

Trött, så trött...

Ge mig en kudde och jag somnar var som helst... Eller förresten, jag behöver nog inte ens en kudde... Kanske är det hösten som gör det eller så är det att vi har så mkt att göra på jobbet, vilket gör att man är helt slut i kolan när man kommer hem.. Jobbar 6 dagar den här veckan, men på söndag är jag ledig och då har jag tänkt att ha en sovmorgon..

Innan jobbet idag så for vi ut och spårade. Medans spåren låg till sig så gick vi en promenad. Accta har börjat utforska ett liv som dyngvovve.. Helt plötsligt skulle hon ner i varenda vattenhål hon hittade, och hon som inte ens att doppat klon i något vått förut... Ja, där ser man vad mkt dom kan ändra sig när dom är små.. ;o) Dom är även utövat jakt idag. Jakt på liten näbbmus. Java är väl den stora jägaren med Accta som lärling. Så nu ni små näbbmöss, nu får ni passa er!!!! :o)

Spåren gick kanon idag!!! Java letar aktivt efter sina apporter i spåret och hade även idag med sig alla hem.... Accta fick för första gången spåra lite i annan vind än medvind. Det blåste som satan och eftersom jag ville ha in lite vinklar så var det både medvind och sidovind. Detta fixade hon galant och jag tycker att hon tog vinklarna riktigt bra. Att spåra vidare efter första apporten var heller inga problem. Jag tror att spårpoletten har trillat ner ordentligt nu.... :o)

När vi var på jobbet så var vovvarna ensamma hemma, men jag for och hämtade dom under lunchen. Accta hade inte gjort något bus idag iaf. Visserligen låg inte fällen i buren så som den låg när vi lämnade henne, men det kan ju bero på att hon hade bäddat till den för att ligga lite bekvämare... ;o) Hon älskar ju att bädda innan hon lägger sig. Dom fick vara med inne på jobbet och det är ju alltid spännande att ligga och kika på alla vovvar som kommer in i butiken.

Efter jobbet for jag vägen om Bäcksjön för att gå en liten prommis. Hann bara gå ca 200 meter innan 3 rådjur traskade upp på vägen. Som tur var såg jag dom först och hann kalla in vovvarna och vända tillbaka till bilen. Lycko mig!! När jag kom tillbaka till bilen så hade tänkt att gå en annan väg men där kryllade det av svampplockare så jag tog beslutet att fara hem och ge vovvarna mat istället. Dom verkade nöjda med det beslutet.. :o)

Nu ska jag kolla vidare lite på nyheterna på tv och sen är det marsch i säng.

Natti!!!

Monstervalpen is back...

Ja, herregud!!! Man blir alldeles matt...... Dom säger ju att man får den hund man förtjänar och då är ju den stora frågan, vad har jag gjort??? Vad har gjort för att förtjäna en alldeles underbar, gosig, söt och jättebusig valp?? ;o)

Igår bestod buset av att rymma. När Åsa plockade in veden så var vovvarna ute i trädgården. Hon tittar bort några sekunder, sen är Accta borta...... Hur är det möjligt att en hund kan försvinna från en trädgård som det är staket runt?? Efter vild panik och letandes från Åsa så hittade hon henne till slut.... Sittandes på trappen på framsidan som om ingenting hade hänt..... :o) Antagligen har hon krypit under staketet (jo, små apvalpar kan göra sig väldans små) för hoppa över kan hon inte... Tror jag... Hmmm....

Dagens bus har hon utfört inne i buren..... Vi har ett skynke som ligger över buren och täcker några sidor av den. Dessa sitter fast i små band i buren vilka Accta tydligen inte tyckte skulle sitta fast längre. Hon har gjort sönder två av dom.. Men inte nog med det.... På något sätt, fråga mig inte hur, har hon lyckats nå och pilla in sladden till våran lilla radio som står inne i hundrummet... Sladden var av och det låg små delar av sladden inne i buren... Hoppas bara hon inte har ätit i sig en massa... Blir ju orolig över hur mkt hennes mage tål, för hon äter allt hon ser... Jag sa just till Åsa, att om inte vi behöver öppna henne och ta ut saker ur hennes mage under hennes livstid så är det är mirakel.. Så just nu går jag och hoppas på ett mirakel här.....

Vart så matt när jag kom hem från jobbet och fick höra om det senaste buset att det enda jag fick ur mig var ett jättedåligt skämt... När Åsa berättade om sladden sa jag: "Då får vi hoppas att hon lägger en kabel"..... Hahahahahha... Ehhh, jag vet... Den var dålig.... *harkel*

Nåja, hur som helst... Innan jobbet tog vi det bara lugnt och gick en promenad med vovvarna i skogen... Jättehärligt, soligt och så, men det blåste faktiskt lite kallt.. Men så fort man fick upp värmen så var det riktigt skönt..

Nu på kvällen efter maten så gick Accta och jag en liten koppelprommis. Vi stannade vid en liten gräsplätt och tränade lite. Började så som gjort dom senaste gånger, men så fick jag ett infall att testa lite extern belöning. Fick tipset av Janne att jag skulle kunna testa det lite längre fram, men jag ville testa NU, så det gjorde jag... Och det funkade jättebra... Så jag varierade lite, lite det gamla sättet, lite det nya.... Jättekul!!!! Avslutade träningen med en liten platsliggning som gick kanon....
Sen fortsatte vi våran promenad genom Sävar och det konstiga var att vi inte stötte på en endaste hund på promenaden, vi såg inte ens till någon... Skumt.... Det finns ju ganska mkt hundar här, så man kan ju undra om deras mattar och hussar tyckte att det var för kallt ute..

Nåja, nu ska jag kika lite på tv och sen i säng....

Natti....

Så var den här helgen över...

Den här helgen har gått megafort, men det kanske var för att jag jobbade igår, och då blir det ju bara en ledig dag liksom. Visserligen var jag hemma i fredags för att vara säker på att migränen skulle vara riktigt över, men det kan ju inte klassas som en ledig dag. För att det ska kunna vara en ledig dag så måste man må bra, och det gjorde definitivit inte jag då.

Hur som helst så gick det bra att jobba igår iaf. Ingen huvudvärk och mkt att göra på jobbet. Tanken var att vi skulle ha tränat lite lydnad på kvällen, men så blev det inte. Vi gick en långpromenad istället och det var såååå skönt. Nu kan man ju börja gå lite längre utan att man har en liten valp som inte orkar gå. Båda vovvar kutade på bra och dom damp ner i en skön hög på golvet när vi kom hem.

Idag hade vi bestämt att vi skulle fara och spåra, och det gjorde vi. Under tiden som spåren låg till sig gick vi en prommis på en liten väg som snopet nog tog slut alldeles för fort. Vi vände tillbaka en bit och sen knatade vi rakt ut i skogen istället. Java fick springa ett litet intervallpass i högt lingonris och det var tydligen jobbigt. Tungan var som en slips när vi var klara. Accta hängde på några varv hon med, men sen stoppade jag henne och hon fick leta lite godis istället. Vill ju inte att hon ska ta ut sig alldeles.

Så var det då dags för spåren. Acctas spår var väl inte så där jättelångt, skulle tippa på ca150 meter men det innehöll 3 st 90 graders vinklar, en apport och ett slut. Tanken med spåret var att se hur hon fixade vinklarna och om hon var villig att spåra vidare efter sin apport. Hon klarade av spåret med bravur, noggrann i vinklarna, men direkt efter är det som om hon blir lite osäker på om hon gjorde rätt. Sista vinkeln tog hon jättefint men började snurra kort där efter, när hon kom på spåret igen så var det bara ca 5 meter till slutet som hon gick rätt på, alltså fick hon en jättefin belöning för att hon hade klarat av att runda in spåret efter sitt tapp. Det vart kanonbra!!! Åsa kom också med en bra idé. Ska stampa upp lite direkt efter vinklarna så hon får lite draghjälp åt rätt riktning, får se vad hon tycker om det.
Att fortsätta spåra efter att hon hittat första apporten var verkligen inga problem. Kul...

Sen var det dags för Javas spår. Jag stannade kvar vid bilen för att inte Accta skulle skrika ihjäl sig. Nästan hela Javas spår låg inom synhåll för henne i bilen, därför satt jag på kofångaren (eller vad det nu heter där bak) och skymde sikten för henne. Av det som jag såg av spåret så såg det kanon ut, och Java kom tillbaka med alla sina apporter. Bra jobbat, Liten...

Efter spåret så tränade Accta och jag lite lydnad.. Eller lydnad och lydnad, det vart till att börja introducera henne i "Jannes belöningssystem". Den lilla Apan har börjat tycka att man ska pipa när man tränar lydnad och det tycker inte jag, så därför börjar jag med det nu, så kanske vi kan stävja det från början. Mota Olle i grind.... Träningen gick iaf bra och hon köpte konceptet, får bara hoppas att det fortsätter att gå lika bra. Känns bara lite motigt att inte kunna träna "momentinlärning", för det är ju det man är sugen på att göra nu. Hon är så fruktansvärt samarbetsvillig och rolig att jobba med, men samtidigt så vill jag ju inte att hon ska lära sig att tjuta sig igenom momenten. Man får väl ta en sak i sänder, antar jag. Ska jobba på med det här nu, och jag ska försöka att göra lite varje dag, för ju fortare hon lär sig det här, ju fortare kan jag börja med "momentinlärningen" också.

Vid 18-tiden kom Magnus hit och vi satt och gick igenom klubbens hemsida. Det är ju jag som ska ta över uppdateringen av den så småningom. Men det är mkt att lära sig och sidan är långt ifrån klar. Får hoppas att det blir bra när det är klart.

När han hade farit så passade jag på att ge båda vovvar en omgång med kloklipparen. Accta somnade som vanligt undertiden. Java var väldigt motvillig till att lägga sig där jag ville att hon skulle ligga, hon hatar verkligen att klippa klorna, men när hon väl hade lagt sig ner så gick det som en dans. T o m hon hade svårt att hålla ögonen öppna under delar av proceduren. Skönt att vi har kommit så långt, för när hon var mindre så var verkligen kloklippningen en pina. Vi var tvugna att vara två stycken varje gång, en fick hålla och en fick klippa. Men med mkt envishet, tålamod och lugn så har vi kommit så här långt. Skönt...

Nu är det snart dags för sängen och sen imorgon är det en ny arbetsvecka igen.

Natti...