Vilka jävla människor det finns....

Idag, på Acctas 7 månaders dag, har vi blivit med katter.... Vi var ute och gick på ett nytt ställe idag, låååååångt in i skogen och långt från bebyggelse. Plötsligt när vi går där så hör vi ett hjärtskärande skrik.... Först kunde vi inte riktigt lokalisera vart det kom ifrån så vi forsatte att gå på skogsvägen. Jag gick lite före och spanade in i skogen, och där, på en sten satt en liiiiten, liiiiiten kattunge och skrek i högan sky.... Hundar kopplades och bands vid ett träd och vi gick och skulle hämta katten. Döm om vår förvåning när vi hittade två stycken.. Den ena blev lite rädd och kröp in långt under en sten, men jag lyckades få tag i den i skinnet och kunde dra ut den. Dom var så små, skakade som asplöv och skrek (antagligen av hunger). Dom är helt klart tama och vana vid mänsklig kontakt. Det märktes när man lyfte upp dom. Någon har alltså dumpat dom mitt i skogen.... Hur kan man göra så??? Jag fattar inte...

Vi tog var sin kattunge innanför jackorna och började traska tillbaka till bilen med två mkt nyfikna hundar efter oss. Under tiden hade vi ringt till polisen för att få tag i numret till djurskyddet. Så när vi kom tillbaka till bilen så for vi raka vägen hem till en tjej som har jourhem för katter. Väl där så vart det konstaterat att det var två kattpojkar som var ca 4-5 veckor gamla. Vi har ingen aning om hur länge dom har varit i skogen, men med tanke på att det har varit riktigt kallt dom senaste dagarna så tror vi inte att dom har varit där i så många dagar, kanske att dom vart dumpade igår eller idag. Dom var magra, frusna och hungriga men i övrigt så såg dom ut att vara vid ganska gott mod. Tanken är nu att dom ska få bo i jourhemmet tills dom blir leveransklara, sen ska dom flytta hem till Åsas bror. Det blir bra för dom att få umgås med andra katter i olika åldrar och lära sig hur man ska vara när man är katt, dom har ju ingen mamma nu som kan visa dom.
Vi kommer att ha delad vårdnad om dom och vi ska dela på kostnader och försäkringar och så. Tror att det blir bäst att dom bor hos Per, för vi är ju borta så mkt på helger med hundarna och så.
Dom kommer att heta Sten och Ior. Sten får heta det eftersom vi såg han uppe på en sten första gången. Den andra får heter Ior för att han gömde sig. :o)

Kändes tryggt att lämna dom i Djurskyddets händer, för man vet att dom har det bra där. Sen känns det bra att dom får komma till vår familj, för då vet man att dom kommer att bli omhändertagna på det sätt som vi vill.
Ja, så nu vart man med katt då.. ;o)
Vi har fått rapporter nu ikväll om att dom har gjort sig hemmastadda och ätit. När jag pratade med djurskyddet så låg dom tätt, tätt ihop och sov.

Tur är väl att man inte vet vilka det är som har dumpat dom i skogen, för antagligen skulle man aldrig sluta slå.....

Imorgon ska vi åka tillbaka till samma ställe och kika runt en vända till så att vi inte har glömt kvar någon liten stackare där. Vi kikade runt jättemkt idag, men vi såg bara dessa två. Men vi vill kolla en gång till, bara för säkerhetsskull...

Kommentarer
Postat av: Ann-Sofie

Vilka hjältar ni är! Och vilken tur i oturen kattungarna hade. Hoppas allt går bra med dem.

Jag kan lugnt lova att programmet "Hitta hem" inte är något för mig. Först blir jag fly förbannad på hur jäkla grymma människor kan vara. Det är ju faktiskt valfritt att skaffa djur! Och skaffar man dem så borde man väl ha intresse av dem!!! Sen sitter jag och storbölar när de nya mattarna och hussarna ska hämta dem.

Förresten, var ute och kikade på brukswebben.se igår. Helt otroligt säger jag bara. Läs den om stackels nya "döjhalsband". Skjuts det för lite eller...???!!!

2007-10-16 @ 09:24:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback