Metallapportering och sjukdom...

Andra dagen som jag är hemma från jobbet. Har fått munsår och ibland när jag får det får jag även feber och känner mig riktigt kass. Det är ju ett virus, så det kanske inte är så konstigt.

Höll på att bli galen av att gå här hemma och skrota. Det är nästan en uppnött stig mellan sängen och soffan i tv-rummet, så jag bestämde mig för att göra en utflykt ända ner till köket. När jag väl hade kommit dit ner så kunde jag ju lika gärna göra något konstruktivt. Jag dammade av Zeldas metallapport och presenterade den för Accta. Hon sniffade, slickade och studerade den ingående. Java fick ligga i hundrummet under detta projekt, ville ha så lite störning som möjligt.

Satte henne mellan mina ben, öppnade hennes mun och la in den. Lite protester från början sen höll hon den helt själv, behövde inte ens hålla handen under. Satt och strök henne på bröstet och berättade för henne hur duktig hon var. Hon tyckte det var så mysigt att ögonen ramlade igen på henne... Sötnos.... Pillade lite på den för att se hur hårt hon höll den, och det skramlade inte det minsta, alltså höll hon den hårt och fint. På loss släppte hon den och vi fortsatte mysa, sen gjorde vi om samma sak några gånger. Hon vill inte riktigt ta den själv än, men det är nog bara en tidsfråga. Tyckte att hon var hur duktig som helst... Är jättestolt över henne och jag är stolt över mig själv att jag lyckades göra hennes första apporteringsträning så lugn och harmonisk. *klappar mig själv på axeln*

Tydligen var denna lilla övning lite jobbig för lilla hjärtat för nu sover hon som en gris på golvet. Och matte är rätt trött hon också. Halvligger i soffan igen.... :o)

¤ Alla vill leva länge men ingen vill kallas gammal ¤

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback