Mitt liv med hundar

I går när jag kom hem från jobbet så hade jag tänkt att skriva här lite men jag var så fruktansvärt trött att jag kraschade i soffan som en sten. När jag väl ändå var på väg till datorn så ringde telefonen och det var min allra, allra bästa vän från Göteborg. Så där vart jag sittande i telefon i några timmar och när vi la på så var det verkligen dags att gå och lägga sig. Cattis har varit min bästa vän i ca 15 år och trots att jag flyttade från Göteborg för 9 år sedan så har vi fortfarande en underbar vänskap. Vi bestämde oss för att vi inte skulle tappa varandra, och det har vi inte gjort ännu. Jag saknar henne så, och om jag fick bestämma så skulle jag vilja ha henne i samma stad igen. Men man kan inte få allt.....

Igår gick Java och jag en prommis som vanligt innan jag for till jobbet. Per hade sovit över och var här hemma under dagen så Java fick sällis hela tiden... Antar att hon var lycklig för det. När Åsa kom hem så for dom iväg på årets första cykeltur. Nu ska det börja fysas inför säsongen. Men cykelturen igår vart väldigt lugn eftersom det var den första. På kvällen så var det massage på schemat. Hennes muskler på bakbenen ser ut att tillhöra en "belgian blue"... Har aldrig sett en hund som lägger på sig så mkt muskler som Java. Men det är väl inget att klaga över direkt förutom att det kan vara lite svårt att behålla musklerna mjuka. Hur som helst så hade cykelturen gått bra och dom hade tagit det lugnt.

I morse började dagen med en härlig prommis med Java, som vanligt. Hon var helt klart lite stel från gårdagen, så vi tog det väldigt lugnt. Hon fick mest strosa runt och göra som hon ville. Själv gick jag i andra tankar och det var verkligen avkopplande.

På jobbet var det rätt körigt idag. Mkt som skulle göras innan helgen. Men som sagt, har man mkt att göra så går dagen kanonfort. Swisch..... Och så var det dags att åka hem. Väl hemma fick jag rapport om hur duktig Java har varit idag. När Åsa hade kommit hem från jobbet så hade dom tagit en koppelprommis ner till "centrum" och så hade dom stannat vid kyrkan och tränat. Det hade gått kanonbra och det var två lyckliga själar som kom hem. Java var nog lite övertrött för det tog ett litet tag innan hon hade varvat ner efter träningen. Men det är klart... Det är jobbigt att koncentrera sig på matte och moment när det är är folk, hundar, barnvagnar och cyklar vart man än tittar. Men bra hade det gått...
Åsa har pratat om att lägga upp värsta träningsschemat för Liten nu. Det ska vara x-antal fyspass, x-antal lydnadspass och x-antal skogspass i veckan. Tycker att det låter kanonbra!! Och så ska det ju in några eller någon dag som är helt fri. Följer denna utveckling med spänning.

Nu ska jag snart nana kudden. Är ledig hela helgen och jag ska passa på att ta några sovmorgnar nu. Nästa fredag får vi hem en liten Apa och då antar jag att det är bye-bye med sömn... Bäst att sova nu!!!

Operation Ap-nedräkning: 7 dagar kvar..... En ynklig liten vecka bara..... :o)