Ja, herregud...
....vilken monstervalp vi har fått.... Hon är helt galen. Idag har jag fått, bokstavligt talat, montera lös henne från Java. Hon hade först bitit sig fast i skinnet i halsen, sen satt hon fast i henne bakbenet. Stackars Java stod bara och skrek. Jisses så snäll hon är, där hade hon verkligen haft en riktig anledning att verkligen trycka till henne.
Lite senare när vi var ute i trädgården så tog mitt tålamod slut. Accta ska äta allt, och då menar jag verkligen ALLT hon ser... Och hon vet mkt väl att hon inte får. Så när hon fick tag i en liten bit av en kotte och sprang iväg då sparkade jag av mig mina träskor och sprang efter henne... Ja, jag vet att man inte ska jaga dom, men jag kände verkligen att jag ville få tag i henne. Fick tag i svansen och håvad in henne. Sen lyfte jag upp henne i kindpåsarna och riktigt läste lusen ur henne.... Men vad hjälpte det.... När jag väl släppte henne så skakade hon bara på sig och gjorde samma sak igen... *suck* Ska bli intressant att se hur många gråa hår man kommer att få av det här.
Har varit iväg in till stan förut idag. Passade på att åka till Bäcksjön och släppa dom där. Java kutade runt som en besatt i sin lilla sko (tassen ser iaf lite bättre ut) och Accta stuffade på riktigt bra hon med.... Efter det så for jag in till jobbet och pratade bort en liten stund. Under tiden fick vovvarna ligga i bilen och träna på att ha tråkigt... Mkt nyttigt för lilla Accta.....
Nu ska jag gå ner i köket och ta ut potatisgratängen ur ugnen.... Åsa och Java är i skogen och är nog hemma vilken sekund som helst.... :o)