Mitt liv med hundar

Jagger - Javas bror

Dom dåliga nyheterna först. Jagger finns inte längre bland oss. Han har en skada i sitt framben som han haft sen han var liten. Dom första åren hade han inga problem med det, men på senare tid har det blivit värre och värre, och när inte medicinen hjälpte längre så fick han komma till dom evigt gröna ängarna.

Vi kommer att sakna dig, Jagger. Spring fort, fort på dom gröna ängarna nu.

Så till det roliga. Idag har Java och den "riktiga" matten fått sin första pokal. På årsmötet på Umeå brukshundklubb fick dom pris idag för "Rookie of the year". En jättefin pokal med en schäfer i "silver" på. Gissa om dom är stolta här. Det var jag och Java som var på årsmötet och tog emot priset eftersom den "riktiga" matten jobbade. Vi fick även en ros, och när vi kom hem så fick Java berätta för sin matte själv genom att bära rosen till henne. Jättegulligt! Det skulle man haft kort på. Kommer nog ett kort längre fram på Java och pokalen.
Vi verkar göra det här till en tradition i vår familj. När jag och Zelda hade tävlat vår första appell så fick även vi samma utmärkelse. Så nu finns det två Rookie of the year pokaler i huset. Kanonkul!!!

Idag fick Java följa med mig på jobbet. Hon är så himla duktig där, ligger i personalrummet bakom ett kompostgaller med full insyn i hela butiken. Hon ligger som en liten drottning och kontrollerar så att inga hundar gör nått dumt... ;o) Inte ett pip hör man från henne. Men sen är hon trött när hon kommer hem också. Det tar på att ligga och ha kontroll.

Efter middagen tog vi en promenad med Java fastspänd framför pulkan med Linn i. Ner mot kiosken bar det för att inköpas lördagsgodis. Linn tycker det är jättekul att åka pulka bakom Java, hon skrattar så gott. Och efter denna dag med sorg, glädje och pulkadragning så sover Java som en liten gris. Imorgon ska vi nog ut och åka lite spark med henne, så hon lär nog bli trött då med. ;o)